måndag 31 augusti 2015

31+6

Det känns lite bättre med molvärken även om obehagskänslan i magen finns kvar. Jag har fått en tid hos läkaren på onsdag vilket i och med att det känns bättre, nästan känns onödig. Jag köpte också sådana där trosskydd som färgas blåa om man läcker fostervatten och det var inget blått i dem vilket gjort mig lugnare. Men jag går dit så får vi se, det kan inte skada.

Jag är rejält trött och inte det minsta stresstålig. Tårarna svämmar över titt som tätt. I helgen har det varit på grund av att katten sprider kattsand överallt efter hans operation som gjort att han går på lådan mest hela tiden. Jag orkar inte med att dammsuga hela jäkla tiden men klarar inte heller av hur skitigt det känns med kattsand överallt. Jag köpte en robotdammsugare igår men den var inte tillräckligt stark för att klara av att ta sig över trösklarna hemma så den får vi lämna tillbaka idag. Typiskt. Jag har även skrikit åt folk i trafiken som jag tyckt gått för långsamt eller på något annat sätt stört mig. Och jag har träffat mamma på födelsedagslunch och stört ihjäl mig på henne. Utan någon egentligen anledning.


Nu hoppas jag på en lite lugnare vecka.

fredag 28 augusti 2015

Graviditetens för- och nackdelar

Det är inget vidare fräscht att vara gravid alla gånger. Bland annat så är det extremt svårt att hålla tillbaka pruttarna nu för tiden men det tryck som kroppen utsätts för. Min sambo hade nog aldrig eller i alla fall väldigt sällan, hört mig släppa väder innan jag blev gravid men nu får han minsann höra en prutt titt som tätt. Hittills har det inte skett på jobbet men det är inte helt osannolikt att det sker. Ibland vaknar jag av att jag pruttar för de låter dessutom väldigt högt, haha, det är inte klokt! Ingen idé alls att försöka mörka...

En annan grej är de härliga flytningarna man ligger inne med. Jag har haft trosskydd sedan start i princip.

Mina leverfläckar har fått ett eget liv och jag har en under ena bröstet som ser ut som en skalbagge. Det känns inte aktuellt att ta bort den nu när jag är gravid och tydligen kan de gå tillbaka när graviditeten är över. Vi hoppas på det för det känns inte heller så charmigt.

Allt det här i kombination med att jag frustar och pustar, är smidig som ett kassaskåp och snarkar och rapar gör inte alltid att jag känner mig så het men på det hela taget måste jag säga att faktiskt aldrig känt mig så fin som jag gjort det senaste. Jag är så stolt över mig själv och min kropp och det är nog första gången i mitt liv som inte min mage varit ett komplex utan något som jag istället stolt visar upp. 

torsdag 27 augusti 2015

Vecka 32

Ni verkar vara en del som läser men väldigt få lämnar kommentarer. Jag är nyfiken på vilka ni är, kämpar ni fortfarande eller är ni gravida äntligen? Lämna gärna en kommentar och berätta lite om er själva.

Idag är det dags för Magplasket igen. Det ska bli supermysigt! Det är regn och rusk här så det passar mig utmärkt att få hänga i en varm pool en stund. Det ska också bli skönt att få röra mig lite, det blir inte mycket av den varan nu, både på grund av att jag är såpass tung nu men också för att jag bor i Göteborg och här regnar det som sjutton.

Igår blev det lite shopping. Jag införskaffade en amningskudde som ni ser på bilden. Jag är helt hooked på Elsa Beskow och har köpt påslakansätt och skötbädd i samma tyg. Sedan blev det en amningspump (en manuell från Aventa), två amningsbhar, ett amningslinne och underlakan som ska passa vår Troll bed side crib. Det kostar på nu...


tisdag 25 augusti 2015

Hicka och låt mig vara!

Igår kände jag att bebisen rörde sig väldigt metodiskt med jämna mellanrum på kanske en sekund eller två, och insåg att det måste vara hicka! Det är första hickan som jag har känt. Häftigt! I övrigt så rör han sig mest hela tiden nu tycker jag vilket känns tryggt om än lite oroande om det är en indikation på hur livlig han kommer att vara när han kommer ut.

Jag vaknade i natt av kramp i vaden, jag har mycket halsbränna och det är tungt att vända sig om i sängen och svårt att hitta ställningar där inte något värker efter ett tag. Jag längtar efter att få sluta jobba och bara ro om mig själv. Det är stört omöjligt att känna motivation inför något annat än bebisen. Jag blir faktiskt lite irriterad på andra här på jobbet som inte verkar begripa att jag inte har förmågan att jobba nu, haha. Alla borde lämna mig ifred så att jag kan surfa runt i lugn och ro efter information om barnamakande, bebiskläder och andra barnrelaterade saker.  

måndag 24 augusti 2015

30+6

Vi har haft en bra helg. Besöket blev inte så jobbigt som jag föreställt mig, vilket det ju sällan är. Jäkla tankar att ställa till det. Dessutom fick jag lördag kväll "ledigt", medan sambo och gäster gick på konsert, och käkade middag på stan med två av mina äldsta vänner och fick frågat ut dem om deras förlossningar vilket kändes kul och intressant. Jag fick tipset att kolla på En unge i minuten på TV4play vilket jag gjorde ett avsnitt igår tillsammans med sambon. Det var både lugnande och skrämmande på samma gång. Lugnande för att jag får se hur det går till på riktigt men skrämmande att se hur jäkla ont det verkar göra.

Jag har inte mycket att göra på jobbet nu, många av mina uppgifter är redan överlämnade och sen hade jag inte mycket till att börja med. Det är lite långtråkigt helt klart men samtidigt får jag tid att kolla upp allt som ska inhandlas inför ankomsten av knodden. Här är en lista för vad man kan behöva ta med i BB-väskan: http://www.familjeliv.se/start/1.2274769

Och så här såg magen ut 30+5.




fredag 21 augusti 2015

Magplasket

On a happier note så var vattenträningen via Magplasket en riktig höjdare! Barnmorskan som höll i träningen var i käckaste laget men av någon trevlig anledning så tyckte jag att det var festligt snarare än störigt.

Vi hade först trettio minuter lätt vattenträning där det i början kändes lite olustigt i magen men det gick över. Sen var det roligt och kändes inte alls jobbigt. Vi avslutade med trettio minuter avslappning och babymeditation som var superskönt.

De flesta av oss skulle föda ungefär samtidigt och det var kul att smygkika lite på hur de andras kroppar såg ut i jämförelse med min.

Jag märker att jag har svårt att fokusera på något annat än förlossningen nu. Det börjar att bli nervöst. Jag bokade just en visning på Varbergs förlossningsavdelning och har också bokat förlossningsförberedande kurser och profylax. Spännande!

Oönskade gäster

Vi ska ha gäster den här helgen som ska bo över från fredag till söndag och jag känner inte alls att jag är upplagd för det. Jag vill vara ensam hemma med min sambo, ta saker i min takt och bara ta det lugnt. Jag är i vanliga fall inte heller särskilt sugen på att ha folk boende hos oss men nu när jag är gravid så känns det ännu jobbigare. Bara det att gå och kissa på natten och oroa sig för att stöta på eller väcka någon känns jobbigt, att sen också behöva anpassa mig efter andras behov och fixa mat och diska och plocka undan efter andra gör mig faktiskt riktigt irriterad när jag tänker på det. Jag är höggravid, har haft den värsta semestern någonsin eftersom katten varit sjuk, jag har inte fått någon som helst egentid med min sambo på grund av att bonusen varit hos oss och för att vi inte kunnat lämna katten och jag började jobba i onsdags, jag behöver lugn och ro! Inte passa upp på andra. Jag vill gärna lufta sådant här med min sambo men han verkar ha tröttnat på att jag jämt är trött och det är inte lätt för honom att förstå hur det känns vilket istället leder till att han också blir frustrerad. Det är dessutom hans vänner som kommer och ska bo hos oss (för andra gången den här sommaren) och han tycker bara att det är roligt till skillnad från mig. Vi är alltså inte direkt på samma bana nu. 

Men men, nu är det som det är och jag behöver verkligen ändra mitt tänk från att vara så här negativt men det är så svårt. Jag går i KBT nu men det verkar inte hjälpa, jag tänker lika negativt ändå. Hur hade ni gjort? Jag vill så gärna vara en sådan där lätt person som aldrig behöver egentid utan älskar andras sällskap hela tiden och inte stör mig på så jäkla mycket saker som jag faktiskt gör.

torsdag 20 augusti 2015

Vecka 31

Idag hade jag ett besök hos barnmorskan. Det var drygt fyra veckor sedan jag var där och nu ska besöken komma lite oftare vilket känns skönt. Allt såg bra ut! Livmodern var 30 cm, hjärtljuden på knodden låg på 150 och han låg just nu med huvudet ner mot min högra ljumske. Barnmorskan kände en liten hand till vänster om min navel sa hon. Jag känner själv inte alls hur han ligger så det var lite kul att få reda på. När hon mätte livmodern så tryckte hon på blygdbenet och det gjorde lite ont vilket är naturligt eftersom fogarna nu håller på att lossa. Mitt järnvärde hade gått upp utan järntabletter! Halleluja! Tack för leverpastej, blodpudding, Blutsaft och spenat! Ligger nu på 111. Och jag har faktiskt lyckats med bedriften att gå på toaletten två dagar i rad och har sluppit känna att jag snart klämmer fram en stackars hemorrojd!

Jag tog upp att jag vid två tillfällen vaknat av att jag haft hjärtklappning och varit väldigt orolig och att hjärnan inte riktigt varit med på banan. Hon sa att man fram till vecka 32 reagerar på den ökade blodmängden i kroppen men att det efter vecka 32 brukar stabilisera sig så jag hoppas på det. Jag blev faktiskt riktigt rädd när det hände första gången. Hoppas att det inte händer igen.

Jag är tillbaka på jobbet och än så länge går det rätt bra men det är tungt för ryggen på eftermiddagen för att inte tala om hur jobbigt det är när jag ska ta bussen hem i värmen. trångt och knappt någon luft alls. Jag hade faktiskt inte haft något emot lite svalare väder nu. Frågan är ju dock då vad man ska ha på sig då. Jag har trivts väldigt bra i mina sommarklänningar där inget stramar emot magen.

Ikväll ska jag på vattenträning för första gången. Hoppas att jag tycker att det är festligare än yogan... Jag har även bokat in mig på förlossningsberedande kurser och profylax så det blir fullt upp här framöver.

lördag 15 augusti 2015

29+4 - oro

Jag skulle aldrig ha sagt det där om att magen var bättre för nu är det nästan helstopp igen. Toalettbesöken tar minst en halvtimme och är plågsamma och då tar jag inte alltså inga järntabletter. Jag försöker få i mig järn på annat sätt men det verkar lika illa oavsett hur jag får i mig det tydligen. Ja ja, nu har jag precis druckit en smoothie med både katrinplommonpuré, psylliumfröskal och päron så nu måste väl ändå magen sätta fart?

Jag märker att det är fullt ös med hormonerna nu. Jag är helt labil. Till stor del beror det på att katten inte mår bra och är så ynklig att hjärtat nästan brister på mig och jag gråter stup i kvarten bara av att se på honom med sitt sår och sin tratt. Det är ett stort ansvar att ta själv nu när min sambo är bortrest med all medicin som ska ges och sårtvätt och jag få inte i honom hans hjärtmedicin eftersom han vägrar att både äta och dricka. Jag hoppas verkligen att han blir bättre snabbt så jag slipper åka in med honom igen. Igår gick notan på 28000 kronor och bara det gjorde att tårarna rullade. Jag är också orolig över toxoplasmosbakterier nu när jag är ensam med låda och sårtvätten men har på mig handskar och spritar mig för fullt så det ska nog gå bra.

Häromdagen vaknade jag med hjärtklappning och huvudvärk. Jag tänkte mycket på katten och veterinärräkningen och kunde inte släppa oron. Efter en stund när jag inte kunde lugna ner mig själv så försökte jag lyssna på en podcast men hjärnan var inte alls med, jag förstod inte vad jag lyssnade på. Det var väldigt otäckt men jag lyckades på något vis somna om och när jag vaknade så kändes det bättre. Undrar vad det var? Kanske oro och progesteronpåslag i kombination med migrän?  Jag hoppas oavsett slippa det igen.

Det finns hur mycket som helst att oroa sig för tycker jag och det har inte blivit mycket sömn det senaste. Jag längtar ihjäl mig efter att min sambo ska komma hem och vara så där trygg och hjälpsam som han är.

tisdag 11 augusti 2015

Vecka 30

Sista veckan på semestern nu och jobbångesten börjar krypa på. Jag försöker tänka att det bara är 6,5 veckor till mammaledigheten men jag är väldigt trött så vet faktiskt inte hur jag ska klara av hela dagar utan min eftermiddagslur men allt går ju så det är bara att köra på.

Det är 76 dagar kvar till beräknad förlossning och det känns skitläskigt. 76 dagar är ingenting!

Jag kommer att ha en helt egen vecka nu när min sambo och bonusson åker till Spanien, det ska bli skönt om än lite ensamt. Semestern har inte blivit som vi tänkt då min katt blivit sjuk och det har tagit mycket tid och energi och det har inte blivit särskilt mycket egentid för bara min sambo och mig vilket känns ledsamt. Vår sista semester utan barn blev ingen semester utan barn eftersom bonussonens mamma åkte på utlandssemester så vi fick ha honom hos oss med allt vad det innebär. Jag ska inte sticka under stol med att jag är besviken och tårarna har runnit en del de här veckorna, både på grund av den uteblivna barnfria semestern men också på grund av katten. Och gravidhormoner förmodligen. Vi fick avboka vår trip till Ystad Saltsjöbad men fick en (om än något stressig då katten var på djursjukhus) natt i vackra Mölle.

Jag mår fortfarande bra i graviditeten. Inga större plågor sedan jag slutade med järntabletterna. Så himla skönt.

Vi gjorde en gravidfotografering igår, nere vid havet. Det kändes kul men samtidigt lite nervöst och pinsamt. Jag slog på stort ändå med fyra klädbyten varav ett var i bara underkläderna, haha.  Jag får se bilderna om ungefär två veckor. Min sambo lekte fotograf i veckan så här får ni få kika på den här bilden som min sambo tog av mig i Mölle. Kanske hade räckt med hans bilder, några blev riktigt fina!