Rekommendationer

Ni som är gravida och funderar på vad som behövs till bebisen får här lite tips från mig.

Babynest! Bästa grejen. Knodden sover alltid i sitt. Nu har vi det bredvid mig i vår säng men vi har också haft det i barnvagnen och i Knoddens barnsäng. Nu är han dock så stor att det blir lite väl trångt för honom. Jag tycker att det är väldigt smidigt att amma och sen kunna lägga ner honom bredvid mig i nästet och sen inte behöva oroa mig för att jag ska rulla över på honom och han verkar sova bra när det är lite trångt. Han börjar bli lång så snart får vi byta plats på honom och få honom att sova i egen säng. Det blir spännande.

Adapter till babyskyddet. Vi köpte ett skydd som passade till vår Stokke Trailz men den var tyvärr för tung för mig så nu har vi hyrt ett skydd som inte passar till vagnen. Således är det jäkligt mäckigt att flytta bebisen från skydd till barnvagn om han sover eller om vi ska gå runt med honom. Så ett babyskydd med adapter som passar till er vagn rekommenderas!

Babygym och babysitter! Båda två är toppen att ha och alternera mellan när bebisen blivit några månader och kan roa sig själv en stund.  Babysittern kan man också ta med in på toaletten när man ska duscha. Man få kanske spexa lite extra för att hålla bebisen road men den har verkligen underlättat för oss.

Plastad frotté. Min bebis älskar att vara naken och då är det bra att ha honom liggandes på plastad frotté som är lättvättat eftersom han ALLTID kissar när han är naken.

Snuttefilt. Knodden somnar mycket lättare när han har sin snutte att mysa med. Ibland fungerar det också att lägga den över ögonen på honom, då får han lättare för att komma till ro.

Amning och sömn

Vi var på föräldragrupp igår och jag insåg verkligen då hur mäckigt det är med min amning. Tjejerna där stoppade liksom bara in bebisen under tröjan och så ammades det för fullt, på en helt vanlig kontorsstol och utan att man ens skymtade bröstet. När jag ska amma behöver jag ju flasha loss för att få på amningsnappen som också alltid behöver rättas till flera gånger och jag klarar inte heller av att hålla Knodden ordentligt så att han får tag om jag inte har en kudde att luta honom mot. Nu sitter jag och kikar i ett häfte jag fick på BVC om smakportioner och så. Hade varit drömläge att amma kväll, natt och morgon och sen kunna ge ersättning och gröt resten.

Sen måste jag skryta med att han inatt sov 21-3:30 och 4-8! Underbart. Fast jag kunde ju inte sova ändå i och för sig. Jag kan inte förstå varför det ska vara så svårt att få sova? Antingen kan jag inte somna om efter amning eller så vaknar jag innan Knodden för att brösten värker, jag blir orolig för att han inte har vaknat eller för att han andas märkligt, eller så är det någon annan i huset som väcker mig. Man tycker ju att kroppen borde passa på när det finns möjlighet. Som nu. Nu borde jag verkligen passa på när han sover men istället sitter jag här och surfar. Surfar dock efter bröllopsresor så det är inte helt oangenämt...

Utbygge och pengar

Knodden sover. Han är lite snuvig och hostar. Han sov bra inatt men inte lika länge som vanligt och han var svårare att söva. Vanligtvis så ammar jag, han somnar vid bröstet och jag lägger över honom i nästet men inatt blev det upp och bära runt och vyssja innan han blev lugn igen. Jag försöker suga ut snoret med en Näsfrida men det rinner till snabbt igen. Lilla snutten. Han är verkligen det finaste jag har. På riktigt så tror jag faktiskt inte att det finns någon finare bebis än min.

Vi väntar på att få godkänt på vårt bygglov. Som jag längtar. Just nu har inte Knodden något eget rum och alla grejer vi har till honom ligger utspridda lite överallt. I eftermiddag kommer en mäklare hit för en ny värdering inför att vi ska utöka vårt bolån. Det är inte gratis att bygga ut direkt. Aj vad pengar det kommer att kosta. Vi har räknat med mellan 800 000-1 000 000 kronor. Jag tycker att det är läskigt som sjutton att ta mer lån och således ha större utgifter varje månad. Jag är i regel rädd för allt som kostar pengar långsiktigt. Min sambo kikar dessutom på ny bil men bilar är verkligen det sämsta köpet. Å andra sidan så lever vi bara en gång och kanske ska man då passa på att unna sig? Jag tror min sambo och jag är bra motsatser på det sättet, han driver på och jag håller tillbaks så att det blir en sund balans.

Drömma går ju

Jag läser Michaela Fornis blogg och drömmer mig bort till Costa Rica och underbara yogadagar i solen. Lugna stressfria dagar och kvällar där vi unnar oss en drink i solnedgången men lägger oss i tid och således vaknar alldeles utsövda. Jag drömmer om att se ut som Michaela i bikini och stressgooglar yogakurser här i närheten. För inte kommer jag kunna åka iväg på en yogaresa till Costa Rica de närmsta åren och inte fan kommer jag se ut som Michaela i kroppen heller för den delen. Nej, jag blir kvar här i soffan med en öppnad Aladdin-ask och snabba kortare promenader med skrikande bebis i vagnen, flobbig mage och blek hy...

Sömnbrist och egentid

Sömnen har en mycket större betydelse för mitt välmående än jag kunde ana innan jag fick barn. Jag stressar upp mig kolossalt över att jag inte får sova. Såpass mycket att jag inte kan sova även om bebisen sover som han ska. Jag är trött hela tiden och längtar otroligt efter att få sova en hel natt utan att få sömnen avbruten. I natt var dock en mycket bättre natt än på länge. Knodden somnade vid 21:30 och jag som varit ute på roligheter med min kompisar somnade strax innan 23. Sen var det två korta uppvak för mat klockan 3 och klockan 7 och så gick vi upp vid 8. Drömnatt för någon med spädbarn! Och nu sover han minsann igen så att jag kan blogga och tvätta och annat nyttigt.

Jag uppskattar verkligen att få komma bort några stunder och umgås utan barn. Jag har dock lite dåligt samvete för att min sambo inte hittar på något och är den som varit hemma själv med Knodden oftast. Eller ja, på kvällstid då. Jag är ju hemma ensam med honom på dagarna mest hela tiden. Det är skönt att komma iväg men jag hade inte räknat med stressen. Jag stressar upp mig för att det kanske är tufft hemma för sambon, för att det ska bli för sent så att min sömn blir ännu mer lidande än den redan är, för att jag ger ersättning och pumpar istället för att vara hemma och amma och sen saknar jag ju honom. Jag kommer på mig själv med att sitta och titta på kort på honom. Jag är så jäkla stolt över mitt lilla underverk. Kan inte se mig mätt. Han är finast i världen. Och förhoppningsvis blir det lättare att kombinera egentid med bebistid så småningom. Jag tror verkligen på att jag behöver egentid för att kunna vara en bra mamma. Det är viktigt för mig att längta och få input från andra vuxna och pausa från bebisbubblan en stund.

Oförändrat läge i bonusfamiljen

Jag trodde, eller hoppades, att relationen med min bonusson per automatik skulle bli bättre sen min son kom och blev hans bror men så är dessvärre inte fallet. Känslorna är likadana och dessutom så har det nästan blivit jobbigare nu för när bonussonen är här rubbas de rutiner vi har på de veckor han inte är det. Plötsligt blir det att alla lägger sig senare och min sambo som sover i bonussonens rum när han är borta sover istället på soffan. Små grejer kan tyckas men det stör. Det är kanske så jag kan sammanfatta hela vår relation egentligen. Att han stör mig och det liv jag vill ha. Det är så jävla sorgligt att jag känner så här men jag har gett upp hoppet om att känslorna kommer att förändras. Det har gått mer än fyra år nu och det blir inte bättre. Jag har testat det mesta. Jag har gått i terapi med olika slags terapeuter, jag har försökt påverka min sambo, jag har försökt prata med sambon och bonussonen, jag har försökt prata med bonussonen. Ja, jag tycker att jag har försökt det mesta men det blir inte bättre. Det som är kvar är att acceptera läget så det ska jag försöka göra nu. Jag tycker att det är jobbigt och mitt liv är inte som jag vill att det ska vara varannan vecka men det är ändå värt det. Man kan inte få allt...

Missnöjd katt

Jag försöker hitta ett nytt hem till min älskade katt. Han trivs inte hos oss sen bebisen kom. Detta märks tydligt eftersom han dessvärre märker revir genom att bajsa (!) inne, senast i soffan men också i vår säng och han jamar högt på nätterna och väcker både mig och Knodden. Det är ofattbart sorgligt att behöva lämna bort honom men det är det bästa för oss alla. Jag letar efter någon som kan ge honom den omsorg och uppmärksamhet som han förtjänar. Jag har ett hem på gång, hos en gammal kollega, men de har redan katt så vi får se hur det går. Han ska vara där på prov i början på februari. Håll tummarna!

Cellprov

Jag blev kallad på cellprovstagning under graviditeten. Man ska tydligen inte göra cellprov då så jag fick åka och göra det idag istället. Hugaligen. Jag har verkligen fått fobi för gynundersökningar. Jag spände mig så mycket att det gjorde skitont. Att slemhinnorna är så torra nu när jag ammar och att barnmorskan inte kunde använda särskilt mycket glidslem på grund av risk att förstöra provet hjälpte inte till heller. Nu hoppas jag verkligen att det är rejält med tid till nästa gång jag behöver göra någon gynundersökning. Jag fick flashbacks till senaste ägguttaget som var en riktig pärs. Det var naturligtvis värt det eftersom jag fick Knodden på grund av det. Jag har gjort fem stycken ägguttag och det blev värre och värre varje gång tyckte jag, förmodligen eftersom det innebar en sådan psykisk press. Jag är så glad att det är över.

Irritation

Jag känner mig låst. Knodden ammar varannan timme så jag hinner inte med särskilt mycket om jag skulle ge mig ut på något själv och gör jag det ändå så är det alltid stressigt. Vi kan ge ersättning men det vill jag helst inte eftersom jag då är rädd att min mjölkproduktion blir drabbad och min känsla är att jag inte har så mycket mjölk från början med tanke på hur ofta han äter. Jag blir också lite irriterad på min sambo som tar sig friheten att gå ut eller att spela golf hur som helst. Ansvaret är så snedfördelat när man ammar. Detta leder till friktion i förhållandet, jag kan inte låta bli att störa mig på att jag är den som tar alla nätter medan sambon sover gott i egen säng, eller att det är jag som alltid får byta sista och första blöjan för dagen. Jag tror aldrig vårt förhållande har varit så svajigt som nu.

Vi har inte kommit igång med att ha sex ännu. Hur ska vi kunna lyckas med det när all vaken tid i princip går till att ta hand om Knodden, att när han sover försöka hinna med det som inte hinns med när han är vaken och när vi dessutom inte ens sover i samma säng? Och med all irritation jag känner så finns det verkligen ingen lust heller. Jag försöker att tänka att det är en fas. Snart sover han längre pass och vill ha mat mer sällan och kan sova i egen säng, då får sambon banne mig flytta tillbaka till vårt sovrum. Då ska vi hålla om varandra igen. Då hittar vi tillbaka till varann.

Det finns hopp!

Jag är med i en IVF-grupp med tjejer som jag träffade via bloggen och som har haft träffar här i Göteborg. Vi är sju stycken tjejer som alla har kämpat för att bli gravida. Vi har inte setts allihop på ett tag nu men vi har kontakt via en Facebookgrupp som vi startat. För att ge alla er som kämpar lite hopp så är vi nu alla mammor eller gravida. Jag är så glad för vår skull! I början på månaden blev den sista av oss gravid och inatt blev en av tjejerna mamma. Det är så underbart! Heja alla som kämpar, ge inte upp! Ju fler misslyckade försök desto närmre är ni att lyckas. Tänk på det.