torsdag 4 maj 2017

Stressen

Jag hade inte räknat med hur stressigt det är att vara mamma. Jag slappnar aldrig riktigt av. De dagarna när Knodden är med är jag helspänd i princip hela tiden. Det är inte långa stunden jag vågar låta honom komma ur synhåll för han är extremt klåfingrig och stoppar allt i munnen och vill klättra upp överallt. Han är en riktig fara för sig själv! Jag får avvakta med matlagning, tvätt, städning, telefonsamtal och ja allt i princip tills vi är två hemma eller till Knodden somnat. Då är jag istället stressad för att jag vill bli klar med allt så att jag kan lägga mig i tid eftersom Knodden vaknar 5 och sömn är extremt dyrbar. Är jag inte med Knodden så känner jag mig ändå stressad över att hinna med allt som jag ska innan det är dags att hämta Knodden på dagis eller åka hem och avlasta min man. Har jag en barnledig kväll vill är jag stressad över att ändå komma hem i tid så att jag får sova innan vi ska upp klockan 5. Jag är stressad jämt! Och det märks dessvärre på min hälsa. Sedan jag började arbeta för två månader sedan har jag inte haft en full vecka utan att vara sjuk. Två förkylningar och två magsjukor ligger jag inne med redan och jag känner mig väldigt dum över det här på nya jobbet. Och Knodden har dessutom haft en öroninflammation mitt i inskolningen på dagis som också inneburit att jag fått vara borta på jobbet för att stanna hemma med honom.


I slutändan är det såklart värt det. Och jag får jobba på att hantera stressen bättre. Och också på att komma ihåg att det viktiga i livet är min son och familj, inte jobbet.