Testdag

Jag hade testdag den 5:e december och hade från början inte tänkt testa innan dess men inte visste jag hur jäkla outhärdligt det hela skulle bli. Jag kunde verkligen inte fokusera på något annat än min kropp och om jag kände något som kunde jämföras med ”graviditetskänslor”. Jag googlade på tecken för varje ruvardag. Ruvardag 1 kunde man känna det här och ruvardag 2 kunde det kännas så. Jag hade vartenda tecken kändes det som. Så här i efterhand så förstår jag att mycket var på grund av Lutinuset, mina bröst gjorde så ont att jag knappt kunde torka mig med handduken efter att jag hade duschat. Och duscha ville man göra hela tiden med tanke på att Lutinuset bara rann ur en. Fy fan. Jag bestämde mig rätt snart för att testa innan testdagen och bestämde mig för att söndagen den 1:e december skulle vara bra. Då skulle jag kunna vara ledsen hela dagen och skärpa till mig tills på måndagen. Jag hade bokad konferens den 5:e också så jag vill vara förberedd också inför den. Tänk att testa samma dag och sedan åka på konferens med en gång? Jag visste ju att jag testade för tidigt men när testet var negativt så förstod jag att det inte visade fel. Jag kände det på mig och det var som att alla små tecken jag tyckte mig ha sett försvann rakt upp och ned. Den 3:e kom mensen och jag tog ett nytt test på kvällen som också det visade endast ett enda streck.

På testdagen skulle jag ringa Sahlgrenska och meddela mitt resultat och då klarade jag inte att hålla tillbaka. Tårarna rann när jag berättade om mitt negativa testresultat. Jag hade var nedstämd sedan det första graviditetstestet men nu var det som att det faktiskt gick in. Jag skulle inte få göra ett nytt försök förrän vecka 9. Vecka 9?! En jävla evighet till dess. Och jag behövde dessutom göra om allt ifrån början. 

Det känns som att det har varit ett jäkla hålligång sedan den här dagen. Först var det konferens och sen var det barnvecka (vi har min sambos son varannan vecka) och sen var det jul och tiden rullade på utan att vi fick tid att prata ut om det här, min sambo och jag. Jag har känt mig ensam och ledsen och det mesta känns riktigt trist om jag ska vara ärlig.