Jag blir så trött på all den här oron som jag känner för allt som har med IVF att göra. Just nu är jag oroad över att jag har som en slags mensvärk fastän mensen precis är över och tror att det kan vara för att det är någon fel efter den där infektionen/slidkatarren jag hade. Å andra sidan brukar jag känna rätt mycket i magen mest hela tiden så det är förmodligen ingenting. Men jag oroar mig för att om det nu är något så kanske vi inte kan göra nästa försök vecka 33. Är ni med? Så här är det ju hela tiden, altid något att oroa sig för. Att inte mensen ska dyka upp så att man kan börja ta sprutor när man sprayar, att man ska få en cysta, att man ska bli överstimulerad, understimulerad, att man inte får sätta tillbaka något, att man inte får något ägg till frysen... Suck.
Jag ska från och med nu försöka att tänka postivt angående det här försöket. Jag ska försöka att visualisera mig själv i framtiden men ett litet barn i min famn. Detta gjorde jag vid första försöket men sen har hoppet halkat efter men nu ger jag mig på det igen. Det är nog något jag behöver bli bttre på vad gäller det mesta faktiskt. Att vara mer postivit inställd. Så nu kör vi på det :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar