Idag kommer kliniken
ringa om inga av embryona har klarat sig tills idag, om de inte blivit blastocyster
och kan frysas ned. Jag sitter som på nålar. Det känns i princip lika nervöst
som när man hoppas att kliniken inte ringer samma dag som återföringen för att
tala om att de inte har något att föra tillbaka. Jag undrar om det är samma tid
de ringer i så fall, typ innan 11? Jag har sagt det förr: Allt i den här
processen är nervöst. Efter idag kommer nog oron för om det tagit sig eller
inte det här försöket, att slå in. Det är ruvardag 4 idag och jösses vad långsamt
tiden går. Jag har kikat tillbaka i bloggen på hur det kändes på det försöket
där jag faktiskt blev gravid och fram till dag 10-11 kändes inget alls. Så man
kan tycka att jag borde kunna slappna av lite men det vet jag att jag inte
kommer att lyckas med. Jag har ömma bröst och ibland känns det som mensvärk.
Det är mina symptom på ruvardag 4.
Efter två och ett halvt års kämpande, sex stycken IVF-försök och ett missfall så är vi äntligen gravida! Beräknat förlossningsdatum är i slutet på oktober.
måndag 9 februari 2015
Fin vän
Jag var på födelsedagslunch med några väninnor i lördags. Hon som fyllde år har också gjort IVF men lyckades på första försöket som tur var, vilket var för ungefär ett år sedan. Sist när vi skulle setts så hade jag precis misslyckats med försök nummer fem och ville inte följa med eftersom det hade känts jobbigt att umgås med en nyfödd bebis då. Min vän erbjöd sig att inte komma, hon tyckte att jag var i ett större behov av att få umgås med våra vänner än vad hon var. Men jag tackade nej, kände inte alls för att umgås. I lördags hade jag med en present till sonen, det var första gången jag träffade min vän efter att sonen kommit till världen. När jag gav henne presenten brast hon ut i tårar. Hon sa att hon förstod hur jobbigt detta var för mig och hon tyckte att det var så fint att ändå visa henne och hennes lille son uppskattning. Jag började själv gråta för att hon visade förståelse för min situation. Fin stund och fin vän.
torsdag 5 februari 2015
Embryo transfer
Återföring idag och lite mindre stressigt än vid uttaget helt klart. Jag kom tidigt till akupunkturen så jag fick ta kryddrummet igen. Jag gillar faktiskt det bättre än de vanliga rummen eftersom det är en vanlig mjuk säng därinne. Eftersom vi var ute i så god tid så hann vi äta pizza till lunch i lugn och ro innan det var dags för återföringen. Vi skulle sätta tillbaka två ägg och de var jättefina! Ett var 4-celligt och ett var 6-celligt! Jag har aldrig fått tillbaka ett 6-celligt så det känns verkligen toppen! De tre som de ska odla till blastocyster såg bra ut men ett av dem var bara 3-celligt och de andra två hade lite "bröte" (kommer inte ihåg vad hon kallade det) runt skalet men embryologen sa att de var fina ändå och skulle vi fryst idag på dag två så hade de valt att frysa dem.
Det känns lovade och jag är så glad för de fina embryona som sattes tillbaka idag.
Det känns lovade och jag är så glad för de fina embryona som sattes tillbaka idag.
onsdag 4 februari 2015
Antal befruktade
Jag ringde Nordic nu och jösses var nervös jag var. Sköterskan försvann en stund för att dubbelkolla som hon sa, vilket gjorde mig väldigt nervös. Jag hann tänka både på det ena och det andra under den stunden hon var borta. I alla fall så var 10 av 12 ägg mogna och av dem så befruktades 5. 5 är mer än dubbelt så många som vi haft tidigare. Tror jag. Jag är inte helt säker på hur många som blivit befruktade men eventuellt inte delat sig som de skulle.
Jag är lite besviken, det ska jag erkänna men 5 är bra. Hade hoppats på 8 men tar 5, 5 är en bra siffra :)
Jag är lite besviken, det ska jag erkänna men 5 är bra. Hade hoppats på 8 men tar 5, 5 är en bra siffra :)
tisdag 3 februari 2015
Äggplock
För oss har det varit en riktig pärs idag. Först blev vi sena när vi skulle till kliniken och det var väldigt mycket trafik så det var stressigt som sjutton. Sen fick inte sköterskan till det med infarten så hon stack mig två gånger utan att lyckas. När hon skulle testa med koksaltet så kändes det helfel så då fick en annan sköterska rycka in och lyckades tack och lov. Sen var det full fart in på operation utan att min sambo hunnit klart med sitt vilket också var stressigt. Till slut, när de redan börjat tvätta och greja fick de fatt i honom men då kändes allt så jobbigt att jag började gråta. Det hela kändes mer än vanligt, jag kände när de satte bedövningen och när de stack i blåsorna. Det verkar kännas mer och mer för varje gång.
Det bästa med dagen hittills är resultatet. 12 ägg! Bästa resultatet hittills!
Dessvärre var lyckan kortvarig då det visade sig finnas väldigt få spermier i provet som min sambo lämnat. Min sambo hade också känt sig stressad och det var så jobbigt att han skakade tydligen men lyckades få till ett prov men det innehöll ett väldigt litet antal spermier. Tänk om det beror på att han tog DHEA i några veckor i höstas? Han behövde dock inte göra om det på plats så väl hemma låste han in sig i sovrummet. Han är en kämpe min sambo och efter en stund så satt han i bilen på väg tillbaka till kliniken. Nu håller vi tummarna att de får tag i några bra och pigga spermier!
Vilken dag! Hopp och förtvivlan om vartannat.
måndag 2 februari 2015
Ledsam lättnad
Jag berättade väl om min kompis som är gravid för andra gången sedan vi började försöka få barn? Hon har ett barn sen tidigare och är nu gravid med sin tredje. Eller var gravid ska jag säga för hon fick missfall i helgen. Hon har alltid varit sådan som berättat för folk tidigt, hon verkar inte ha haft en tanke på att det kan bli missfall. Men nu hände det och oddsen säger ju en på tre så det var kanske dags. Om man ska se det så. Jag tycker att det är ledsamt men jag kan inte sticka under stol med att det ändå känns lite som en lättnad. Stressen med att hinna ikapp släppte lite. Hur hemskt är inte det? Fy bubblan.
Dan före dan
Kom precis tillbaka till jobbet efter ett akupunkturbesök. Den här gången bad jag om en kudde att lägga under knäna för att hjälpa ryggen lite och det funkade, jag somnade till. Väldigt skönt att somna istället för att ligga och tycka att det är pest och pina och undra hur lång tid det är kvar. Det har gjort mycket ondare när hon har att nålarna den här behandlingen, hon testade att byta nålar idag och det var lite bättre men jag tror helt enkelt att min kropp är trött på att få nålar i sig hela tiden.
Imorgon är det dags för äggplock. Spännande och läskigt. Jag har inte haft
så ont vid mina äggplock men det känns olika från gång till gång så jag är helt
klart nervös. Jag hoppas allt minst de nio stora blåsorna har växt till sig så
att jag får ut 9 ägg. Tänk om jag kunde få tillbaka två och dessutom något till
frysen! Det hade vart nåt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)