Fin vän

Jag var på födelsedagslunch med några väninnor i lördags. Hon som fyllde år har också gjort IVF men lyckades på första försöket som tur var, vilket var för ungefär ett år sedan. Sist när vi skulle setts så hade jag precis misslyckats med försök nummer fem och ville inte följa med eftersom det hade känts jobbigt att umgås med en nyfödd bebis då. Min vän erbjöd sig att inte komma, hon tyckte att jag var i ett större behov av att få umgås med våra vänner än vad hon var. Men jag tackade nej, kände inte alls för att umgås. I lördags hade jag med en present till sonen, det var första gången jag träffade min vän efter att sonen kommit till världen. När jag gav henne presenten brast hon ut i tårar. Hon sa att hon förstod hur jobbigt detta var för mig och hon tyckte att det var så fint att ändå visa henne och hennes lille son uppskattning. Jag började själv gråta för att hon visade förståelse för min situation. Fin stund och fin vän.