Igår var en bra dag, idag är en... mindre bra dag. Hujedamej vad irriterad jag är! Jag är en lättirriterad person som det är men kan oftast lägga band på mig själv men nu när hormonerna har disko i kroppen så har jag extremt svårt att hålla tillbaka irritationen och pyser över då och då vilket inte är så roligt. Inte för dem jag fräser på och inte för mig som ofta i efterhand inser att jag tagit i för något som jag egentligen inte alls borde ha brytt mig om. Jag är rädd att det är barnveckan som spökar också. Vi får bonussonen ikväll och jag känner mig redan på helspänn.
Jag fick en kommentar angående det inlägg som jag skrev sist apropå mina känslor som bonusmamma som jag sedan inte hittade? Märkligt. I alla fall så tackade personen för inlägget och att jag vågar säga vad jag tycker om situationen. Jag vågar delvis säga hur det känns här och till mina närmsta vänner men det är verkligen ett tabubelagt ämne. Och det är så dubbelt känslomässigt. Jag är medveten om att bonussonen är ett barn och att det är mitt ansvar som vuxen att försöka få relationen att fungera men det är svårt för att det kräver enorma mängder energi som jag inte känner att jag har. Och det är svårt som sjutton att göra något som jag känner att jag egentligen inte vill göra, som att ha egentid med bonussonen. Jag vill verkligen inte, jag blir nervös och spänd av en sådan situation. Vi är så olika som personer, jag förstår mig inte på honom. Hade han varit vem som helst i min omgivning så skulle vi aldrig umgåtts eftersom jag tycker att han är för udda.
Jag önskar att jag hade ett trollspö som jag kunde använda för att få situationen att kännas bra. Jag vill att vår familj ska vara en familj, att alla ska trivas och känna sig väl till mods i vårt hem. Jag vill inte känna så här och jag vill definitivt inte att bonussonen ska känna av mina jobbiga känslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar