onsdag 20 augusti 2014

Ruvardag 5

Känner ingen skillnad från igår. Lite mensvärk och ömma bröstvårtor. Har ju fått för mig att jag kommer att känna om jag är gravid och det gör jag inte nu, det är dock tidigt än så jag har inte gett upp hoppet.

Vi hade bestämt att träffa min sambos bror, hans tjej och deras lille son till helgen och äta kräftor. I vanlig ordning när det gäller min sambo och hans bror så bjuds kreti och pleti in. Vi ska vara på kusten i en sommarstuga som tack och lov har små friggebodar runt om så att vi får sova själva, jag är inte så förtjust i kollektivt boende. Jag hade dock inte förväntat mig att det skulle vara andra barn utöver brorsonen med men nu visar det sig att det kommer att vara fyra barn till. Jag orkar inte. Jag kände så fort jag fick reda på att det var barn med att jag inte ville följa med längre. Jag ser inget nöje alls i att sitta på en "kräftskiva"  med fyra små barn som springer runt och leker och stojar och inte får/kan jag dricka heller. Min sambo kan inte alls begripa det här säger han. Jag försöker förklara att jag är den enda där som inte har barn trots år av jävligt jobbiga försök och att jag vid en sådan här tillställning blir smärtsamt påmind om detta men han förstår inte. Nu funderar jag på att följa med upp på fredagen när bara sambons bror och hans tjej är där och åka hem på lördagen innan de andra kommer men sambon är så klart missnöjd över det. Fan vad tröttsamt.

4 kommentarer:

  1. Jag kände inget när jag blev gravid förutom ägglossningsont, som jag mer tror var smärta efter äggplocket. Dag 11 kom som kraftig mensvärk men då hade jag precis fått ett svagt plus på Stickan. Så jag tror inte man kan gå på symtom egentligen, kan ju vara biverkningar av progesteronet också. Håller tummarna för dig / salt

    SvaraRadera
  2. Ok, så är det säkert, att man inte känner något så här tidigt men jag kan inte låta bli att känna efter ändå ;).

    Behöver alla tummar jag kan få.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag förstår verkligen att det är tufft för dig att åka på en sådan resa under behandlingstid! Förutom alla hormoner man trycker i sig så är situationen såklart inget man som barnlös ser fram emot att åka på. Jag tog en kontakt med fertilitetens kurator vid ett tillfälle och det var sååå förlösande! hon förstog precis allt jag pratade om!! Och tycker inte heller att man ska utsätta sig för sådana situationer om man inte vill!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också varit i kontakt med psykologen på repro och det kändes rätt bra att prata med henne. Borde kanske boka en ny tid men nu vet jag ju att det är just ruvarperioden som är jobbig. Å andra sidan blr det ju jobbigt om jag inte gravid också men jag avvaktar. Chansen finns ju att jag är gravid!

      Vi avbokade planerna i helgen, min sambo var mer förstående igår när vi pratade. Jag tror att han reagerade instinktivt, han ville ju så gärna.

      Radera