måndag 23 februari 2015

4+6


Idag fick jag ringa till kliniken och meddela att jag har plussat på testdagen. Sköterskan verkade gladare än mig över beskedet. Jag har sovit dåligt i natt och tyckt att jag haft för ont i magen för att det ska vara bra och sprungit och kollat om det kommit rosa flera gånger. Det har inte kommit något rosa men jag kan fan inte slappna av. I alla fall så fick vi tid för vårt allra första ultraljud nästa torsdag. Måtte vi få se ett pickande hjärta/n då.

Symptom är fortfarande ömma bröst och tre olika sorters ont i magen. Först är det som mensvärk/molvärk, sen är det som ilningar som jag bara känt någon gång, det ilar på ena sidan av magen från höften och nedåt mot blygdbenet, detta tror jag är ligamenten. Och sen har jag stickningar. Det sticker till som sjutton ibland och känns livsfarligt och läskigt. Jag är fortfarande trött och lägger mig hur tidigt som helst, jag är inte så trött på dagtid men så fort jag kommer hem vill jag sova. Jag är svullen och gasig i magen. Känner alltså väldigt mycket den här gången och hoppas att det är ett tecken på något bra. Eller så är det på grund av att det är två embryon. Göta Petter.  

Jag har klarat av de första delmålen som var BIM och den riktiga testdagen, nästa mål är 5+3 då jag fick mitt förra missfall.

8 kommentarer:

  1. Jag kan bocka av typ alla symptom du beskriver – fast de flesta kom nog lite senare, typ i vecka 7 sådär, he he ; ) Jag hade mest bara mensvärk först vill jag minnas och lite ont i brösten... Shit vad spännande det ska bli, jag tror nog att det kan vara fler där inne!

    All lycka nu, kan föreställa mig att det är svårt att slappna av, men oavsett framtiden är det helt ok om du känner dig glad och hoppfull just nu! Du får vara det och du förtjänar det, peppen : ) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, det är därför jag också tänker att det är två i magen!

      Åh, jag försöker. Hoppas verkligen på att kunna slappna av lite efter ultraljudet.

      Kram

      Radera
  2. Mensvärk/växtvärk har jag haft till och från fram till kanske v 17. Och ilningar, ja :) Är bara normalt. Men oron känner jag igen... Oroar mig fortfarande, även efter rul. Det släpper nog aldrig tyvärr, inte efter födseln heller. Det är nog bra att sätta upp delmål som du gör!

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har man nog något att oroa sig för resten av sitt liv förhoppningsvis ;)

      Kram

      Radera
  3. Jag har också stickningar, inte så ofta men någon gång ibland sen någon dag tillbaka. Idag är jag i vecka 5+6. Känner också igen svullenheten och gasigheten, men så länge jag ser till att inte bli hungrig går det bra. Det jobbiga är nätterna; de senaste dagarna har jag vaknat och mått illa och behövt äta nåt även fast jag egentligen bara vill sova.

    Men det låter som att du har starkare symtom än mig. Spännande!

    Jag hoppas, hoppas att vi båda får se hjärtljud nästa torsdag (då ska jag också på UL)! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja har mått illa igår och idag och tänker att det inte lär bli bättre direkt. har det gått successivt med illamåendet för dig?

      Spännande att vi har samma dag! Håller tummarna för oss båda.

      Kram

      Radera
  4. Åh vad underbart!!! Har inte varit inne på ett tag och har precis läst dina senaste inlägg och fina nyhet :) Njut av nuet, det är det enda man kan göra. Så himla himla glad för din skull! Stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Jag längtar efter att få berätta för alla på riktigt också!

      Kram och grattis till nya huset!

      Radera