fredag 27 februari 2015

5+3


Idag är det dagen D. Dagen då jag hade mitt missfall. Jag är dock inte alls sugen på att älta det här något mer så det tänker jag inte göra idag. Känns som att jag har gett upp inför rädslan och tänker faktiskt mest att jag hoppas att jag är på hemmaplan om det sker.

Vi kan prata lite symptom istället.

Jag är trött och på kvällarna har jag feberkänsla. Fryser som sjutton men är ändå varm i kroppen.
Jag har som mensvärk lite då och då och som varierar i intensitet.
Jag är svagt illamående.
Min mage är väldigt svullen och uppblåst.
Brösten ömmar, främst på kvällen.

Ibland känner jag mig inte alls gravid och ibland känner jag mig hur gravid som helst.

Skönt att det är fredag idag så jag kan gå hem och sova på soffan i lugn och ro. Imorgon ska vi ut med vänner, hur ska jag orka det? Tröttman är väldigt påtaglig och påfrestande.

4 kommentarer:

  1. Det finns nog inte mycket mer att göra än att ta en dag i taget. Jag bär också på mycket oro. Hoppas du får vila både fysiskt och mentalt i helgen. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Det känns kanske lite lättare nu men jag får fortfarande hjärtklappning varje gång jag går på toa.

      Kram

      Radera
  2. Åh vad jag tänker på dig. Hang in there. En dag i taget. Kärlek. Stor kram

    SvaraRadera